onsdag 11 februari 2009

Februari:
En kväll som denna så stjärnklar och ljus
i fullmånens glans jag vandrar
snön gnistrar som diamantaer
och allt är tyst
bara fotstegen knarrar i kylan
det biter i mn kind
jag hostar av den kalla luften
men vad gör väl det jag är född här i nord
och är van vid vinter och kyla
ibland är vintern hård och bister
ibland mild
ibland mycket snö
ibland lite
hela naturen är djupfryst och kall
på havet ligger ett tjockt istäcke med mycket snö
nu längtar jag till solens strålar börjar värma
och dagarna börjar ljusna.

4 kommentarer:

  1. Hej mamma,
    Vilken otroligt fin dikt du har skrivit! Du är verkligen en klippa på dikter... Jag tycker att du ska ge ut dem i en liten bok, de är ju jättemysiga!

    //kram Carro.

    SvaraRadera
  2. Tack snälla Fröken Fräken.

    SvaraRadera
  3. Jag håller med lillasyster...........du är så duktig mamma.
    Kram Kicki

    SvaraRadera
  4. Jag håller också med dina döttrar.. jättefin dikt Barbro
    Kramar Malin

    SvaraRadera